Det börjar ljusna

Nu börjar det ljusna lite faktiskt. I morse väckte skruttan mig vid kvart i fem och ville gå ut. Alla som känner mig vet att kvart i fem på morgonen så är pigg, alert och kvick inte riktigt några ord som ingår i mitt vokabulär. Jag är inte heller speciellt smidig eller mobil för den delen för min hjärna är inte påkopplad så tidigt.
Men eftersom Husse har varit ute med henne nästan varje natt så tänkte jag att jag skulle avlasta honom lite.

Så jag förberedde redan igår kväll. Fram med mjukisbyxor strumpor och en stor tjock tröja. Jag preparerade byxorna med bajspåsar, godis och nycklar för att komma in i lägenheten igen. Allt var på topp för att hinna ut med henne på morgonen innan hon gjorde något inne.

Jag har vaknat några nätter och hört hur Husse förtvivlat ropat ”nej,nej nej” och sedan gett ifrån sig en djup suck. Jag har hört hur han gått och hämtat papper för att torka upp och precis därefter utbrustit ”nej, nej, nej” följt av en ännu djupare suck. Husse har sedan kommit in och tagit av sig kläderna igen och mumlat surt om att ”hon inte längre behöver gå ut”.

Om jag är vaken tidigt på morgonen och lyckats få på mig kläderna så ska hon inte få chansen att kissa innan vi är ute. Så när jag vaknade hoppade jag ur sängen och kvickt som attan kasta in henne i badrummet. Där är det inge roligt att kissa tycker Svea och beklagade sig lite med att gnälla innanför dörren. Jag sprang som en gasell genom lägenheten och hoppade i byxorna strumporna, tjocktröjan och skorna och slet sedan ut ulltussen i trappuppgången och sprang som en tok mot porten.
Tro det eller ej, men jag lyckades och hon gjorde allt ut=)

Jag var lite orolig att jag skulle vara död och trött när jag vaknade igen senare på morgonen. Men hör och häpna, jag kände mig riktigt utvilad=) Nu börjar det vända, nu börjar det ljusna, jag åkte till jobbet och kände mig pigg och fräsch och inte som ett urskitet äppelmos. Det här kommer bli kanon!

//Matte